Tillgänglighetsdirektivet
Gäller Tillgänglighetsdirektivet för dig? Och i så fall när och hur?
Tillgänglighets-
direktivet
Gäller Tillgänglighetsdirektivet för dig? Och i så fall när och hur?
Även om många företag kommer att bli påverkade av EU:s tillgänglighetsdirektiv, så är lagtexten långt ifrån tillgänglig. Jag gör därför ett försök till att översätta den. Det innebär en hel del förenklingar, så om du är osäker hänvisar jag dig till lagtexten Lag (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet.
Behöver du följa tillgänglighetsdirektivet?
Om du behöver sätta dig in i tillgänglighetsdirektivet eller inte beror på vilken typ av vara eller tjänst du erbjuder i ditt företag.
Din storlek och omsättning påverkar också om tillgänglighetsdirektivet gäller dig eller inte. Så kallade mikroföretag behöver inte uppfylla tillgänglighetsdirektivet för tjänster. Ett mikroföretag är ett företag som har färre än 10 anställda och en årlig omsättning eller årlig balansomslutning på mindre än 2 miljoner Euro.
Produkter som måste följa tillgänglighetsdirektivet är:
- Datorer – persondatorer, datorplattor och smarta telefoner samt operativsystem.
- Betalningsterminaler t.ex. kortläsare.
- Automater – bankomater, biljettförsäljning, incheckning och interaktiva självbetjäningsterminaler.
- Interaktiva informationsterminaler för biljettförsäljning och incheckning.
- Utrustning för att komma åt kommunikationstjänster som router eller modem. Även här har smarta telefoner en plats.
- Utrustning för att komma åt medietjänster som tv-box, smart-tv eller annan utrustning för att kunna ta del av streamat innehåll.
- Läsplattor.
Konsumenttjänster som måste följa tillgänglighetsdirektivet:
- Elektroniska kommunikationstjänster som internetuppkoppling och telefoni, e-post, sms, chatt och videosamtalstjänster (ex. Skype, Zoom, Teams).
- Medietjänster som användargränssnitt i play-tjänster och elektroniska programguider i tv-boxar.
- Transporttjänster som webbplatser, appar, elektroniska biljetter och biljettförsäljningstjänster, förmedling av information och interaktiva självbetjäningsterminaler.
- Banktjänster för konsumenter som internetbank på webben, bank-app, kö-lapp-system på bankkontor.
- E-böcker och programvara.
- E-handel, d.v.s. nästan alla digitala tjänster som säljer något på distans till konsumenter.
Då börjar lagen gälla och det innebär den
Tillgänglighetsdirektivet börjar gälla 28 juni 2025. Efter det får du bara lansera en produkt eller tjänst på marknaden om den de uppfyller krav som finns för tillgänglighet för information, användargränssnitt och funktionell utformning.
Undantag från tillgänglighetsdirektivet
Det finns några undantag från tillgänglighetsdirektivet.
Produkter som levererar tjänster
Det första undantaget är för produkter som levererar tjänster, t.ex. produkter som modem eller router som levererar internetuppkoppling.
Om de som levererar tjänsten använder produkten innan 28 juni 2025, så får de fortsätta att använda produkten fram till den 27 juni 2030.
Med andra ord så har t.ex. internetleverantörer 5 år på sig att byta ut modem eller router som inte uppfyller kraven på tillgänglighet.
Tjänster som redan är avtalade
Självbetjäningsautomater som redan används
Alltför stora förändringar
Det finns också två omständigheter som gör att ett företag inte behöver följa tillgänglighetsdirektivet.
Den första är om kravet kräver en större förändring som leder till en grundläggande ändring av produktens eller tjänstens karaktär.
Den andra är om kravet leder till en oproportionerlig stor börda för de ekonomiska aktörerna.
Om du anser att din produkt eller tjänst inte behöver följa kravet måste du dokumentera och spara din bedömning kring detta. Du måste också underrätta rätt marknadskontrollmyndighet eller tillsynsmyndighet om detta.
Undantagen gäller inte om du har tagit emot medel för att förbättra tillgängligheten.
Undantag för webb och mobila appar
En del innehåll på webbplatser och i appar behöver inte följa direktivet.
Det är:
- ljud och video som är tidsberoende och som har blivit publicerade innan den 28 juni 2025, t.ex. nyhetsklipp som inte längre är aktuella
- filformat för dokument, t.ex. Office eller PDF, som har publicerats innan 28 juni 2025
- innehåll som räknas som arkiv
- innehåll från tredje part
- vissa kartor och karttjänster.
Det händer om du inte följer tillgänglighetsdirektivet
Regeringen bestämmer vilken myndighet som är marknadskontrollmyndighet för produkter och tillsynsmyndighet för tjänster. Det är de myndigheterna som har ansvar för att kontrollera att du följer tillgänglighetsdirektivet.
Om kraven inte är uppfyllda
Det första steget för myndigheten är att uppmana dig om att åtgärda bristen i produkten, tjänsten eller bedömningar av de undantag som står ovan. Du får då en viss tid på dig att göra detta.
Föreläggande
Om du inte åtgärdar bristen inom den tid du fått, så kan myndigheten ta beslut om de förelägganden som behövs för att avhjälpa bristen. Ett föreläggande är ett beslut av en domstol eller en myndighet. Efter tre månader ska beslutet omprövas.
Myndigheten kan förena förelägganden med vite. Det betyder att du kan få betala böter om du inte följer det myntigheten har bestämt.
Sanktionsavgifter
Att inte följa kraven på tilgänglighet kan göra att du blir tvungen att betala vite. Hur stort ett vite blir beror på hur allvarligt och i vilken omfattning som myndigheten bedömer att dina brister är.
Just nu är den lägsta sanktionsavgiften 10 000 kronor och den högsta 10 miljoner kronor.
